Så fort du kom ut gjorde du mig genast så lycklig att jag grät.

Jag såg dig, så liten, från stunden du föddes har du vart den jag älskat mest, du har alltid varit mer speciell än dom andra.

Jag döpte dig, du fick heta Lucifer, jag bestämde att du skulle vara den vi skulle behålla och så blev det.

Nu 4månader & 13dagar efter älskar jag dig lika mycket, om inte mer.

Det var som om Gud märkte att jag mådde dåligt och behövde något att leva för, och så kom du.

En ängel, i kattform, utan vingar.

Du fick mig gråta i natt, glädje tårar, jag var så lycklig, jag låg och höll om dig, jag höll verkligen om dig

och du gick inte, ville inte,

Du&Jag Lucifer, vi hör ihop, som Helan och Halvan, jag känner det.

Kärleken jag känner sprider sig i hela kroppen och det är ovanligt, för mig är det ovanligt att vara så lycklig.

Du har fått mig inse meningen med livet,

Meningen med livet är att kämpa, bara kämpa, för att se vad du får,

dåliga saker händer, men det måste det, annars skulle vi inte uppskatta det bra sakerna så mycket som vi gör.

Du fick mig att inse det, du är min livskraft, den som tvingar bort ångesten om nätterna och istället gör mig lycklig

så overkligt lycklig.

~