2år 14dagar och drygt 7h och 30min

Vi tänker med sorg att ni är borta
Men bara från ert skal
Ni finns i våra hjärtan och där kommer ni alltid stanna kvar
Vi borde vara glada för ni slipper nu att lida
Och mormor får träffa morfar igen och vara vid hans sida
Morfar vår riddare, mormor vårt stöd
Tack för att ni dela med er av ert kärleks bröd
Tack för att ni funnits, existerat på vår jord
De spelar ingen roll hur mycket vi försöker
vi kommer ändå aldrig kunna säga hur mycket vi älskar er i tankar och ord

jag tror ingen hörde vad jag läste
men det var ni som skulle höra
tror jag
kanske läste jag för mig själv
eller för dom
eller för er
eller kanske inte för någon
Det jag vet är att jag stod där framme
skaka och grät och läste
~
saknaden gör lika ont nu som då. 
Vi prata om döden med konfirmanderna idag
Jag höll på att bryta ihop, jag tänkte på dig, mormor och Erling
Snart är det 1år och 6månader sen som mormor dog
Men Erling dog i September och det gör fortfarande ont att snacka om döden
Jag klara mig, jag stanna kvar för konfirmanderna
men tårarna brände innanför ögonlocken
och ni vet Madde är känsligare , så hon gick ut
Jag förstår henne, jag var på väg ut flera gånger, men lät bli
Jag saknar er, otroligt mycket
Snubben, läkaren fråga om någon sett en död kropp
Madde och jag sa att vi hade
han fråga hur det kändes.
Men hur i helveete ska jag beskriva det?!
Hur tror han att jag ska klara det
jag har sett två, din och mormors
du hade nyss dött. mormor dog när jag satt och höll henne i handen och smekte henne över håret
Han väckte minnet till liv
hennes sista andetag, jag såg det
och jag glömmer det aldrig.
Jag svara "sorgligt" tänkte att det var obeskrivligt, hemskt, overkligt
men jag kunde inte, fick inte fram mer än ett tyst "sorgligt"
orden stanna i halsen, tårarna ville rinna
men jag höll emot, inte gråta, inte inför massa folk
Men att han ens frågar något sådant.
Det är 2år och 14dagar sen du dog nu
1år 5månader 22dagar och 7min sen mormor gick ifrån oss till dig
Det är overkligt, jag vill inte tillbaka till Örebro
för det känns fel att vara där utan att träffa er,
det känns bara inte rätt.
Jag glömmer er aldrig, inga minnen, ingenting
På söndag tänder vi ljus för er här i stan, i minneslunden
för det är farsdag och du morfar, du är den enda "fadern" med värde kvar
Den som var bra, tiden i ända
Jag älskade er
Jag älskar er
Jag kommer alltid älska er.
In i evigheten.

Kommentarer
Postat av: hanna aka iingetnaamn

2010-11-11 @ 22:36:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0