Skratta

Log

Krama oss

Jag visste inte

att man kunde

se sin pappa som död

förrens du gav mig

de tankarna.

Sorgen
Besvikelsen

Minnet

Det är det du lämnat kvar

det enda jag har

Om du vore död

hade jag kunnat hälsa på dig

din grav

Ge dig blommor

Gjorde du allt med flit

ville du att vi skulle må såhär

Ville du att jag skulle bryta ihop

sorg

&
saknad

Är känslorna jag får

när du tar över mina tankar

Ditt
Liv

Är

Ett 
Rollspel

Du styr över det

&
du kasta ut oss

Du lämna oss

i mörkret.
I hopp om att du

skulle hämta oss igen

har vi stått och väntat

Men du verkar ha glömt oss

Totalt

snälla kom tillbaka

Jag behöver dig, mer än jag kan beskriva. 
~

Hey dad look at me 
Think back and talk to me

Tänker jag för mycket så får jag huvudvärk

tänker jag för lite så sitter jag och stirrar

När jag är själv så är det antingen eller

och det är jobbigt

Jag är rädd för ensamheten

samtidigt som jag är van den.

Hon sa:
- Du är mest med dig, du måste lära dig vara med dig själv
Hon har nog rätt

men hur ska jag lära mig det

Hon sa att jag skulle göra saker själv

men vadå?

Gå själv, never,inte i stan,

det finns inget annat

Jag tillbringar för mycket med mig redan.

Inatt kunde jag inte sova för tankarna drabba mig

Jag låg och tänkte och lyssna på musik,

till slut bestämde jag mig för att läsa för att försöka driva bort tankarna

Men det gick inte, jag läste ut boken

Sen låg jag i en evighet och blunda men lyckades inte somna

Jag var rädd.

Rädd att förlora en , som jag kan förlora närsom

och det förstör mig att tänka på det

Jag är förstörd

jag behöver henne
tankarna förgör mig sakta men säkert

men det enda vi gjorde var att spela typ

och jag skulle lära mig Skala (asså det i matten)

för jag fatta inte riktigt det så bad om hjälp

Vilket sluta med att jag hade en mobil i högerhanden

och senap och en penna i vänsterhanden

dom sa att man skulle komma ihåg lättare,

men det gör inte jag, haha.

Nu sitter jag med Line i min säng

och typ, öh , gör ingenting

Imorn åker jag till Sofia i Åmål

Vet inte om jag ska ta en buss hem ,

eller om jag ska åka med Jan och Madde

aja blö.

jag tror ingen hörde vad jag läste

men det var ni som skulle höra

tror jag

kanske läste jag för mig själv

eller för dom

eller för er

eller kanske inte för någon

Det jag vet är att jag stod där framme

skaka och grät och läste
~

Jag höll på att bryta ihop, jag tänkte på dig, mormor och Erling

Snart är det 1år och 6månader sen som mormor dog

Men Erling dog i September och det gör fortfarande ont att snacka om döden

Jag klara mig, jag stanna kvar för konfirmanderna

men tårarna brände innanför ögonlocken

och ni vet Madde är känsligare , så hon gick ut

Jag förstår henne, jag var på väg ut flera gånger, men lät bli

Jag saknar er, otroligt mycket

Snubben, läkaren fråga om någon sett en död kropp

Madde och jag sa att vi hade

han fråga hur det kändes.

Men hur i helveete ska jag beskriva det?!

Hur tror han att jag ska klara det

jag har sett två, din och mormors

du hade nyss dött. mormor dog när jag satt och höll henne i handen och smekte henne över håret

Han väckte minnet till liv

hennes sista andetag, jag såg det

och jag glömmer det aldrig.

Jag svara "sorgligt" tänkte att det var obeskrivligt, hemskt, overkligt

men jag kunde inte, fick inte fram mer än ett tyst "sorgligt"

orden stanna i halsen, tårarna ville rinna

men jag höll emot, inte gråta, inte inför massa folk

Men att han ens frågar något sådant.

Det är 2år och 14dagar sen du dog nu

1år 5månader 22dagar och 7min sen mormor gick ifrån oss till dig

Det är overkligt, jag vill inte tillbaka till Örebro

för det känns fel att vara där utan att träffa er,

det känns bara inte rätt.

Jag glömmer er aldrig, inga minnen, ingenting

På söndag tänder vi ljus för er här i stan, i minneslunden

för det är farsdag och du morfar, du är den enda "fadern" med värde kvar

Den som var bra, tiden i ända

Jag älskade er

Jag älskar er

Jag kommer alltid älska er.

In i evigheten.

så efter mötet på soc så fick jag dra dit

Det kändes faktiskt bra

Hon verka bra

Madde är på badhuset nu med Renée

när hon kommer hem ska jag och mamma ha fixat mat

har vi bestämt, haha..

och Blåsan var med oxå, det var kul

Jag gjorde faktiskt ganska mycket på de 2h jag var där

För sen skulle jag ju till Bup

meeen bupkärringen kom aldrig,

kändes ju jätte bra

skulle vara där 11 ,

11.30 drog jag för kändes nåågot meningslöst

så gick hem , sur och besviken.

Min tillit till vuxna är redan åt helvete
Aja, klockan två är det möte på soc

Tills dess får vi se vad jag hittar på för något

och att jag kunde komma till kyrkan

Så kom jag dit och dom titta på Draktränaren

den har jag redan sett , men den är bra så visst lixom

Sen efter den var slut så sluta vi,

kände att det var värt att gå dit och se lite av en film

som jag redan sett och sen dra hem

aja , nu sitter jag och gosar in mig i täcket

det är uuuuunderbart

Jag kan inte sluta tänka på Dig,

Du gör mig lycklig,

Du får mig le

Du får mig må bra

jag älskar Dig,

Du: När ni städat.
Jag glömmer aldrig. och inte heller när du skrek till oss "Ni kan dra åt helvete" det ekar i mitt huvud sen den dagen, även det du gjorde. Jag drömmer om det än. Ser det framför mig, försöker glömma, men det är omöjligt. Erat bråk, mitt skrik, min gråt. Det är omöjligt. Men vi har bra minnen oxå, men med tiden suddas dom ut. Jag kommer knappt ihåg något längre men jag minns innan du stack, då jag trodde hon var borta, när vi två satt i huset, helt själva, spela kort och skratta, det kändes bra, det kändes som om jag fått dig tillbaka, jag trodde det, jag mådde bättre då, men fuck vad fel jag hade. Grudenten kom "ring mig så hämtar jag dig" , jag trodde på orden, åtminstonde lite, jag ville tro. Visst fick jag skjuts hem, men hade jag inte fått hade jag fått gå. Genom hela stan, förbi det hemska stället. Du har inte hört av dig sen dess, jag har inte sett dig. Även om jag kollat som en galning i alla bilar som liknar din. Men jag vet att du lever eftersom Micke har sett dig, inte ens till han kunde du säga nåt mer än "hej" , du är en idiot. Visst du är sjuk, men nåt borde du väl ha att tänka med? Ditt nummer har jag tagit bort för länge länge sen, för att jag inte ska få ett ryck och försöka ringa eller skriva, jag vet att du inte svarar ändå. Men jag är desperat. Jag saknar dig, jag saknar dig nog mer än jag borde efter allt. Jag vill prata med någon om hur jag känner. Men vad ska jag säga? Ingen kan förstå vad jag känner, hur det känns. Hur dåligt jag mår av det. Dom kanske kan tänka sig det, men det är inte nära så som det faktiskt känns. För det gör obeskrivligt ont. Minns du mig? minns du gången jag ringde när jag var i Svanskog? då din röst var precis som att "jag bryr mig inte" jag grät, jag var desperat, jag skrek, men du brydde dig inte, inte ett jävla skit. Till slut slängde jag på. Då leta jag efter nåt vasst, men jag ångra mig, gjorde inget, jag gjorde en smörgås och gick ut och satte mig i skjulet där hästmaten , spån och allt sånt finns, det lukta trygghet, jag satt, skaka, grät i förtvivlan, när jag lugnat mig lite gick jag in till hästarna och grät, gosa in mig i pälsen och kunde inte sluta, det lugnade mig , åtminstonde lite. Men jag var stolt, jag skada mig inte. Men jag fattar inte, vad har hon som gör att hon är så mycket bättre än oss som du tillbringat 24år med, henne har du känt, i vad är det, 4-5år? Jag vet att jag säger till folk att jag förstår och försöker låta klok och säger att det är för de och de sakerna, men inombords är jag ändå inte säker, långt ifrån. Du vet, i början , när jag ringde i desperation och grät. Det är inte för att det är kul. Det är för jag saknar dig, så det gör ont. Jag tänkte på dig. Då när jag tänkte på dig så börja jag gråta eller blev tårögd. Nu vet jag inte,  nu gråter jag aldrig när jag tänker på dig, eller nu är det ett undantag, okej ibland gråter jag.. men inte ofta. Får jag börja snacka om dig, är det med någon "nära" så går det, men när dom nämner dig på mötena, för det gör dom jämt, på alla möten, då gör det ont och jag börjar gråta och jag skäms, för tårarna, för dig, för att du stack, jag vet inte varför , men skäms gör jag. Jag hatar att gråta inför folk. Men tack vare dig gör jag det.

Jag hatar dig.

Jag hatar dig.

Jag hatar dig.

Vem försöker jag lura? Jag hatar dig inte, bara det du gjort.

Jag älskar dig

Jag saknar dig
Jag hatar att jag älskar dig

Det låter mer sant. Du gör mig galen. Ring, skriv, kom hit, gör någonting som visar att du saknar oss oxå, eller du kanske har glömt. Nu piper det, jag ringer, från mammas mobil, kanske svarar du.. men vad ska jag säga om du gör det? Visa mig patetisk och säga att jag saknar dig? Be dig komma hit för jag minns inte hur du ser ut? okej det gick inte, du svara inte, kanske var det tur? vad hade jag förväntat mig egentligen? jävla patetiska idiot. Kanske är detta det längsta inlägg i min blogg hittils, känn dig stolt eller något.. Du vet mobilen du först sa att jag fick, sen sa att du skulle ha tillbaka när jag har en ny. Jag har en ny sen lång tid tillbaka, men tänker inte ge en mobil till någon jag inte känner. Så antingen så säljer jag den, eller ger bort den till någon annan, jag vill bara bli av med den. Den påminner mig om dig. Och jag vill göra mig av med allt som ger mig tankar på dig. Du ingår inte i mitt liv längre. Kommer du tillbaka någon gång så får du hålla dig på avstånd. För du kan inte komma och gå som du vill. Är jag klar nu? sagt det jag vill få sagt? Nej egentligen inte . jag har mycket mer, men det tänker jag inte skriva här, du får träffa mig om du vill veta. Det är jobbigt när folk frågar om dig, såna som inte känner mig, såna som inte vet. Jag blir galen på att jag saknar dig. Nu säger jag det jag tänker, det jag sagt till några:
Det vore lättare om du var död

för jag var nära på att ramla ner från sängen, hahah

Så vände jag mig och låg och läste lite i boken Syskon kärlek

den är bra, men lider med dom asså, aja

När Madde och mamma åkte till Bengtsfors så gick jag upp ur sängen

satte igång datan och satte mig lite

Då hade jag ff inte kollat ut

men efter ett tag bestämde jag mig för att göra det

eftersom Madde sagt att det var mycket snö

Så då kolla jag och det snöar extremt och jag hatar det

Jag sucka och gick tillbaka till datorn

Sen drog jag in i duschen

stod länge (enligt mig) och bara tänkte

skönt att gråta när det inte märks

Till slut kom jag ut ur duschen så nu sitter jag och sjunger

men ska sätta igång med matten

eftersom jag har hemstudie dag

Jag blir galen, ingen finns när jag mår åt helvete och inte heller när allt är toppen, när allt är perfekt, jag vill dela glädjen med någon. Så finns du där, så kom fram. Kanske skulle jag må bättre då..

Jag blir galen, ingen finns när jag mår åt helvete och inte heller när allt är toppen, när allt är perfekt, jag vill dela glädjen med någon. Så finns du där, så kom fram. Kanske skulle jag må bättre då..

aja jag var med Robin och vi hämta matteboken på Huset

eftersom jag har hemstudiedag imorgon

Jag och Robin kolla typ bara på film

Nu har han åkt hem

Det var några tjejer som kolla konstigt på oss, haha

Nu ska jag väl hjälpa till med maten

Var lite problem att få in Stör men det gick bra

Känns normalt nu att se dom stå i hagen

tryggt på något sätt

Jag och Lilian åkte runt halv 9, så jag var uppe halv 8, DENI!

Men sov på tillbaka vägen ;d

När jag kom hem hit så kom alla katter och hälsa och gosade

dåååå blev jag glad.

Nu ska jag springa runt och greja lite så vi hörs

så var jag tvungen att gå upp halv 8,

fatta vad segt.

menmen.

Vi satt och snacka hemma hos mig till typ strax innan 10

då vi drog till kyrkan

Vi hyrde film, Dear John , den dög väl

Nu väntar vi på att klockan ska bli typ tre

så vi kan gå till kyrkan

då vi ska åka till bowlingen

Sen så åker jag troligtvis iväg till Svanskog

och jag hoppas verkligen på att hästarna är där

Då kanske man kan rida oxå

Fast imorgon måste jag in till stan ändå

eftersom jag ska på möte 9.30

det suuuuger, jag orkar inte ._.

Aja nu ska jag Sofia , Johanna och Jonas dra till kyrkan snart

får se när jag pallar skriva igen

Jag 'snacka' inför en hel jävla hög med folk

Jag var nervös som fan,

hjärtat i halsgropen och stel som en pinne

Jag minns knappt just då jag sa det jag sa eller något av vad Kim sa efter

för jag var så jävla borta , var stel länge efter

Jag tänkte på

ingenting.

Sen åkte vi till nöjesfabriken

vilket fick mig på bättre humör.

När vi åkte hem så kunde jag bara inte sluta tänka på honom

det gick bara inte.

När jag kom hem kolla jag och mamma på film

och då försvann han ur tankarna

Sen börja jag tänka på massa och stack ner till källaren

och satt där ett bra tag,

Nej men skitsamma.

Idag skulle jag vara med Michelle

men jag orkar seriöst inte någonting

Vill bara vara,

inte göra något

Ligga och dö i soffan hela dagen.

Nej nu ska jag typ fortsätta dö

och snart ska jag dra till Kyrkan för att åka till Karlstad

Kim ska predika och då ska jag, Madde, Johanna, Ellen, Jonas, Emma och Knitt

ska vara med

Vi ska stå där, inför ca 450 pers , jag kommer dö

för jag hatarhatarhatar det, seriöst.

Sen kommer jag kanske hjälpa till att dela ut nattvarden

Jag kommer dö

Men men , haha , nu ska jag iaf dra

så vi höööööörs

när jag pallar skriva

men eftersom ingen läser så äre skitsamma egentligen.

Wikki var sjuk eller hon är

men nu får hon 'mediciner' så hon kommer bli bättre

Men denna vecka har jag varit massa hos Johanna

Mimmi kom i tisdags så har träffat henne och lilla Frida oxå

I Torsdags bjöd Mimmi mig på mat

och lättast med vagnen för Frida är Dilans , så det blev det

Sen fick jag dra till mina konfirmander

där jag var 'själv' för Madde var sjuk

Men det gick bra ändå,

efter det så kolla jag på Vinyan med Blåsan i Rickards studio

Den var väl lite spännande men kan inte påstå att den var bra

Sen körde hon mig till Line så vi vandra runt

Igår kom Robin hit

Vi typ var i kyrkan för jag skulle träna på vad jag ska göra

och sen var han, jag , Madde och Johanna

Vi drog till Domus för Hans-Göran , Stellan och Nina skulle vara där

Hans-Göran och Stellan var där , så har kramat båda och har deras autografer

på både armarna och papper, även kort på när jag kramar dom, haha

Senare på kvällen kolla jag och Robin på Eldorado

när vi kollat på den bestämde vi oss för att gå ut, så vi gick till Tegnér och satte oss där ett bra tag och prata

När vi kom hem så kollade vi på Bron till Terabitia sen la vi oss.

väldigt ofta

När jag attackeras av depression , utan anledning

så känns det som jag är helt själv

som om ingen står på  min sida

och försöker få folk att själva säga det

att dom hatar mig

Det leder till bråk och då blir jag själv

och då blir jag rädd

rädd för mig själv

rädd för ensamheten

Paniken växer sig stor

Och mörkret omringar mig

Nu blire bara att vänta på att Lilian ska komma

Tydligen får jag inte jobba eftersom mamma bara blir sur då

men men .

Nu ska jag fixa klart mig och så